Glad Påsk
Igår skärtorsdagen var ingen bra dag. Det började på morgonen när jag kom till brevlådan. Där låg en lapp med
texten, på grund av tekniskt fel har tidningen uteblivit idag. Att inte få tidningen på morgonen brukar bli en dålig dag. Nästan allting blev fel. Åkte till affären för att handla mat för hela påskhelgen eftersom det skulle bli riktigt snöoväder som idag. Hade skrivit en lång lista som jag naturligtvis glömde hemma. Fick försöka komma ihåg allt jag skulle handla. Kollade när jag kom hem , jag hade faktiskt bara glömt ett par saker, men hade förstås köpt en hel del som inte stod på listan.Gick till sängs med vetskapen om att det skulle komma snö under natten. Så sa de i alla fall på TV. Vaknade i morse och tittade ut. Det hade varken snöat eller regnat. Och jag blev glad. Ännu gladare blev jag när jag satt vid köksbordet med kaffemuggen och såg bofinkar i syrenbusken. Det är bara några plusgrader men solen skiner och det kom bara några snöflingor som dansade runt i luften. Så jag har fått en glad påsk. Hur det blir i fortsättningen vet jag inte.Men det blir nog bra.
Blev helt fascinerad av ett TV program i går kväll. Det handlade om en pianist som heter Ann-Marie Fröier. Hon förekom ofta på afficherna på 50-talet. Hon sjöng och gav ofta konserter tillsammans med sin man Gert Crafoord
Jag kommer väl ihåg henne. Nu var hon 87 år och gav en konsert i konserhuset. Hon hade fått tillbaks på skatten och hyrde konserthusets lilla sal, orkester och dirigent för pengarna. Hon såg ut sonm en huldra med långt vitt slätkammat hår. Hon var lika vacker som hon var, när hon var ung fast hon nu var rynkig, men rynkorna gav ansiktet en ädel karaktär. Hur som helst, programmet började i hennes hem som var minst sagt fullproppat med papper och grejer. Det gick knappt att komma fram. Men hon hade en flygel och ett piano. Och hon satte sig vid flygeln för att öva in konserten tillsammans med sin dirigent som satt vid pianot. Och som hon spelade. Man blev helt tagen. Så fick man följa hennes tid fram till konserten och lokalen var fullsatt och hon spelade helt otroligt. Efteråt jazzade hon till lite, hon hade bl.a. varit jazzsångerska som ung.
Det var ett program som jag inte glömmer. Programmet var inspelat för några år sedan så jag vet inte om hon fortfarande lever, men jag hoppas det. Helt fantastiskt att vara så klar i tanke och att kunna spela så fantastiskt.
Ha en bra helg. Kramar
texten, på grund av tekniskt fel har tidningen uteblivit idag. Att inte få tidningen på morgonen brukar bli en dålig dag. Nästan allting blev fel. Åkte till affären för att handla mat för hela påskhelgen eftersom det skulle bli riktigt snöoväder som idag. Hade skrivit en lång lista som jag naturligtvis glömde hemma. Fick försöka komma ihåg allt jag skulle handla. Kollade när jag kom hem , jag hade faktiskt bara glömt ett par saker, men hade förstås köpt en hel del som inte stod på listan.Gick till sängs med vetskapen om att det skulle komma snö under natten. Så sa de i alla fall på TV. Vaknade i morse och tittade ut. Det hade varken snöat eller regnat. Och jag blev glad. Ännu gladare blev jag när jag satt vid köksbordet med kaffemuggen och såg bofinkar i syrenbusken. Det är bara några plusgrader men solen skiner och det kom bara några snöflingor som dansade runt i luften. Så jag har fått en glad påsk. Hur det blir i fortsättningen vet jag inte.Men det blir nog bra.
Blev helt fascinerad av ett TV program i går kväll. Det handlade om en pianist som heter Ann-Marie Fröier. Hon förekom ofta på afficherna på 50-talet. Hon sjöng och gav ofta konserter tillsammans med sin man Gert Crafoord
Jag kommer väl ihåg henne. Nu var hon 87 år och gav en konsert i konserhuset. Hon hade fått tillbaks på skatten och hyrde konserthusets lilla sal, orkester och dirigent för pengarna. Hon såg ut sonm en huldra med långt vitt slätkammat hår. Hon var lika vacker som hon var, när hon var ung fast hon nu var rynkig, men rynkorna gav ansiktet en ädel karaktär. Hur som helst, programmet började i hennes hem som var minst sagt fullproppat med papper och grejer. Det gick knappt att komma fram. Men hon hade en flygel och ett piano. Och hon satte sig vid flygeln för att öva in konserten tillsammans med sin dirigent som satt vid pianot. Och som hon spelade. Man blev helt tagen. Så fick man följa hennes tid fram till konserten och lokalen var fullsatt och hon spelade helt otroligt. Efteråt jazzade hon till lite, hon hade bl.a. varit jazzsångerska som ung.
Det var ett program som jag inte glömmer. Programmet var inspelat för några år sedan så jag vet inte om hon fortfarande lever, men jag hoppas det. Helt fantastiskt att vara så klar i tanke och att kunna spela så fantastiskt.
Ha en bra helg. Kramar
Kommentarer
Postat av: Vanja
Jag läste om henne i tidningen men jag såg aldrig programmet.
Kram och Glad Påsk!
Trackback
