Våren är på väg
Fåglarna kvittrade i buskarna när jag hämtade tidningen i morse. Det var varmgrader och det kändes vår i luften. Det har regnat i dag och snön försvinner ganska fort. På vägen är det snöfritt, men det är fortfarande snö på åkrarna.
Bofinkar och tranor har kommit. Jag har koltrastar vid matbordet förutom de gamla vanliga talgoxarna och pilfinkarna.
Men visst är det en härlig tid mellan snöskottning och gräsklippning.
Vi hörs igen som vanligt.
Lotteri
Socknens syförening har haft ute ett stort lotteri på 10 000 lotter. Det man kunde vinna var c:a 60 fina vinster.
Jag sålde slut på en lista med 100 lotter. Igår kväll var det dragning i samband med en auktion till förmån för olika hjälporganisationer. På min lista på 100 lotter fick jag inte mindre än 4 vinster. 2 dukar från Klässbols linneväveri, en broderad duk och en glasvas. Så idag har jag fått åka runt och glädja folk precis som de gör på TV.
Med lotteri och försäljning/auktion fich de in 45 000 kronor till välgörande ändamål. Detta i min lilla kommun.
Skriver mera sen. Ha det.
Våren är på väg?
Det är soligt och ljuvligt varmt på dagarn Sitter på min balkong och njuter en stund varje dag.Plötsligt hör man en knall som om åskan slagit ner, det är snön som rasar ner från taket. Gångtunneln som jag grävde fram till stora ingången är nu helt igenmurad av stora snömassor. Alla som kommer får gå köksvägen.
Idag när jag skulle rosta bröd började brödrosten ryka. Det tog bara några sekunder innan huset blev rökfyllt och brandvarnaren började tjuta. Tryggt att veta att den fungerar i alla fall. Upp med alla fönster och dörrar för att vädra.
Tog in lite björkris häromdagen som börjar få små blad. Tycker det är härligare att få ta in björkris och sätta i en vas än att ta in en julgran.
Så visst känns det som att våren är på väg.
Vi hörs.
Smått och gott
Min syster ringde i förgår och meddelade glatt att hon blivit gammelfarmor. Robban har blivit morfar till en liten Oscar. Så nu är det glädje i Örebro. Kul.
Själv går jag här och blir mer och mer frusterad. Jag kan inte gå dit jag vill. Jag kan bara gå där vägen är plogad. Skulle gå till komposten med potatisskal i dag. Det gick inte. Jag bottnade inte i snön. Benen är för korta. Jag fastnade vilket påminde mej om en gång som mycket litet barn, då jag gick ut i en leråker och fastnade. Jag blev rädd och skrek i högan sky, tills en snäll farbror kom och drog upp mej. Båda stövlarna satt fast i leran ända högst upp på skaften.
Nu var det inte så farligt idag, men snödjupet är ca 80 cm. Det som är jobbigt är begränsningen. Har fått byta träd att hänga fåglarnas talgbollar i därför att jag inte når den av alla fåglar älskade syrenbusken.
Eftersom jag började med smått får jag sluta med gott. Dagarna blir längre. Stiger upp tidigt på morgnarna för att sitta vid köksbordet och se solen gå upp. Det är ljuvligt.
Då spelar det inte så stor roll att det är -22 grader och 80 cm djup snö ute. Solen värmer så gott.
Ha det bra.